Björn Afzelius - Den Himmelska Fridens Torg
Som alla barn l�ste jag sagor,
och jag �lskade dom ifr�n Kina;
Jag tyckte dom var s� exotiska och erotiska.
Dom frammana' bilder av sk�nhet,
dom f�rmedlade dofter och smaker,
och namnen p� platser och m�nniskor d�r var s� vackra.
Och det vackraste namnet av alla
var Den Himmelska Fridens Torg.
S� l�ste jag Kinas historia,
om dess kejsare och dynastier,
om dess t�nkare och filosofer och despoter.
Och jag bl�ndades av denna kunskap,
denna str�van efter f�rfining
som, n�r andra kulturer fick b�ja sej, kunde h�ja sej.
Och symbolen f�r denne f�rfining
blev Den Himmelska Fridens Torg.
Men framstegen byggdes p� tr�ldom,
f�r flertalet levde i armod;
Bara f�talet fick kultivera sej och beleva sej.
Detta f�dde Den V�ldiga Striden
mellan herrarna och deras tr�lar.
Och i spetsen f�r massorna gick d�r en son till en bonde.
Och han svor att en dag skulle segern
n� Den Himmelska Fridens Torg.
Och Solen gick upp 'ver Kina,
Den Nya Tiden var inne.
Och domsom var vana att foga sej kunde skola sej.
F�r ingen var mer �n n�'n annan,
och alla var till f�r varandra.
Och folket och ledarna talade om samma framtid
n�r dom �rligen firade segern
p� Den Himmelska Fridens Torg.
Men tiderna �ndrades �ter,
snart var man tillbaks vid det gamla,
f�r dom �ldriga ledarna fj�rmade sej ifr�n folket.
Men dom unga, som l�rt sej att t�nka
och tala och l�sa och skriva,
gick ut, som dom l�rt sej, och p�minde m alla l�ften.
Men l�ftena dr�nktes i blodet
p� Den Himmelska Fridens Torg.
Jag sitter och bl�ddrar i sagor
som jag l�ste n�r livet var enkelt,
d� prinsessor var vackra och kungar var kloka och goda.
Och jag ser upp mot stj�rnan i �ster,
och jag uppt�cker att den har slocknat;
Jag f�rst�r den s� v�l, det finns ingenting mer den vill lysa p�.
F�r det r�der ett isande m�rker
p� Den Himmelska Fridens Torg.